Effekttariffer införs successivt i de svenska elnäten som ett sätt att bättre spegla de kostnader som uppstår när många konsumenter använder mycket el samtidigt. Traditionellt har nätavgiften främst baserats på hur mycket energi (kWh) man förbrukar över tid, men eftersom elnätet dimensioneras för att klara de högsta belastningarna blir det mer rättvist att också ta hänsyn till effektuttaget (kW).
För konsumenter innebär detta att nätkostnaden delvis kommer att baseras på den högsta effekt de använder under en viss tidsperiod, ofta en timme eller månadens högsta timmedelvärde. Exempelvis kan en hushållskund som laddar elbil, använder värmepump och spis samtidigt få ett högre effektuttag och därmed en högre avgift, även om den totala energiförbrukningen inte är så stor.
Syftet är att skapa incitament för jämnare elanvändning och att minska behovet av dyr nätutbyggnad. För konsumenten blir det viktigt att sprida ut elanvändningen och undvika toppar, exempelvis genom smart styrning av elbilsladdning eller hushållsapparater.
Sammanfattningsvis ska effekttariffer hanteras genom transparens, tydlig information till kunderna och möjlighet till tekniska lösningar som gör det lättare att styra sin förbrukning – vilket både stärker nätets kapacitet och kan sänka kundens kostnader på sikt. Med effekttariffen ökar således behovet av effektmätning, olika system för lastbalansering och batterilösningar.